Hydrofila ickeporösa membran - hissa eller dissa?

Som jakt- och friluftsfrälst ägnas ofta en del av kvällarna åt att nörda ned sig i sitt intresse genom Youtube, magasin, chatttrådar med likasinnade och forum-surfande. Ovanstående fråga var rubriken i just ett av dessa forum. Hydro-vad tänkte vi och klickade oss vidare i forumtråden.

När vi letar efter det allsidiga jaktsället stavas ett av våra första krav: Gore-Tex. Kungen av vattentäta membran. Och visst har man historiskt förtjänat förstaplatsen på försäljningstronen. Det går inte att sticka under stolen med att Gore revolutionerade textilbranschen när man 1976 lanserade Gore-Tex och sen dess har man suttit på tronen. Men är Gore-Tex det bästa, eller handlar det mer om att man var först?

Grunden bakom vattentäta funktionsmembran som “andas” är att vattenmolekylen i sin flytande form (exempelvis en regndroppe) är 100 micron stor men i gasform är den bara 0,0004 micron stor. Ångan kan alltså ta sig igenom små, små hål i tyget medan själva vattendroppen är för stor för att komma igenom. För att ångan från din kropp överhuvudtaget ska vilja ta sig igenom tyget får man lita på naturens strävan efter jämvikt. Tanken är att den fuktiga och varma luften innanför din jacka vill skapa jämvikt med omgivningen och tar sig ut ur plagget. Enkelt i teorin men betydligt knepigare i praktiken.

Förenklat finns det två typer av membran. Gore-Tex-typen (porösa membran) är en plastfilm med små perforerade hål som limmats (laminerats) fast på insidan av yttertyget på ditt jaktplagg. Den andra typen (ickeporösa membran) är inte perforerad utan där är håligheterna istället själva öppningarna mellan de molekyler membranet är byggt av. Ett exempel på det är Dermizax från japanska tillverkaren Toray som vi valt att titta närmare på. När det gäller Dermizax-kläder specifikt designade för jägare är valmöjligheterna inte direkt oändliga men norska Bergans är ett föredömme och använder denna typ av membran i sin jaktkollektion.

Vad är då fördelen med ickeporösa hydrofila membran som Dermizax? Jo, det första man märker är att det är betydligt mer stretchigt. De finns en elasticitet mellan molekylerna som gör att tyget kan stäcka sig 200% i alla fyra riktningar. Perfekt för jakt- och friluftskläder med andra ord. Denna rörlighet i membranets uppbyggnad innebär även att molekylerna utvidgar sig när det blir varmare. Därmed blir även håligheterna större och mer varm, fuktig ånga kan ta sig ut genom textilen när du blir varm och svettig alltså.

Det funkar lite som så att membranet suger åt sig den fuktiga luften från din kropp och när en ny vattenmolekyl fyller på puttar den ut den första osv. Lite som en sån där skrivbordsprydnad från 80-talet kallat Newtons vagga. Allt detta sammantaget gör att denna typen av membran har markant högre förmåga att transportera bort fukt. Det kan vara skillnaden mot att plagget känns blött och kallt eller torrt och varmt.

Ytterligare en fördel är att denna uppbyggnad av membranet inte kläggar igen av salter (svett) och oljor (fett) från våra kroppar och därmed klarar av sin uppgift att så emot regn år efter år utan att delaminera sig.

Nackdelar då? Membranplagg är inte magiska. De bygger på de fysiska lagarna att den svett som kroppen förångar till varm fuktig luft vid fysisk aktivitet vill vandra mot den torrare och kallare luften utanför din jacka. Oavsett hur bra ”andasförmåga” textilen har kommer max hälften av ventilationen ske genom själva tyget. Resten av luftgenomströmning sker på andra sätt och beror på hur funktionellt plagget är formgivet. Det kan alltså vara klokt att köra den gamla beprövade metoden att lossa på dragkedjor och ärmslut och vädra ut fukten på mer traditionellt sätt. Men vill du ha ett vattentätt tyg som är det bästa på att “andas” är Dermizax helt klart redaktionens förstaval.